Folk Tale

O' ragnò e a' tartarùg

Translated From

Ananse eni Akekrehemaa

LanguageAkan

Other Translations / Adaptations

Text titleLanguageAuthorPublication Date
Anansi die gulsige spinnekop en die waterskilpadAfrikaans__
De spin en de schildpadDutchMaarten Janssen_
Anne LingemannGermanAnne Lingemann_
Il ragno e la tartarugaItalianSelvaggia Cerquetti_
Паук и ЧерепахаRussianОльга Борик_
Edderkoppen og SkildpaddenDanishRuth Temporal_
U-Anansi isicabucabu esinomhobholo nofudu lwamanziZulu__
A aranha e a tartarugaPortuguese__
La araña y la tortugaSpanish__
Era aranha e era tartaugaOccitanAitor Fuentes Parés_
Laba-laba deng TuturugaManado MalayNugrah Y. Daapala_
The Spider and the TurtleEnglish__
La tiralanya i la tartaguaLadinoZelda Ovadia_
Armiarma eta dortokaBasquePaula Bilbao_
Buvhi Anansi la tseda na tshibodempembeVenda__
A araña e a tartarugaGalicianSara Rodríguez Alonso_
L'araina y a tartugaAragoneseAnna Victoria_
Kɛdɛba nee ƐnwɔnraNzimaFrancis Benle_
Chi llalliñ ka chi peyuMapudungunAntonio Chihuaicura_
L'araignée et la tortueFrenchClémence Savary_
L'aranya i la tortugaCatalanElisabet Llopart_
AuthorAnna Mondragón
ATU60
LanguageNeapolitan
OriginGhana

Nu' juorno o' ragnò Anansì raccòls dal suo ciardin ra' verdùr assaie grande e squisità. A' cossè cu paziènz e attenziòn o' fornò, avevà davvèr nu' buòn odorè. Nun vedevà l''orà e' sedèrs a mangiarlà.

In chillu mument qualcùn bùssò a' portà. Era Tartarùg ca' avevà viaggiàt tuttò o' juorno ed era assaie stancà e affamatà.

"Ciaò, Anansì", ricette Tartarugà. "Ho camminàt a lungò e teng sentìt o' migliòr profùm e' verdùr ra' mia vità. Sarèst accussì gentìl ra dividèr a' cenà toja cu mè?"

Anansì nun potevà ricere e' no pecché into suo pais era abitudìn condividèr o' cibò cu e' ospitì. Ma nun era particolarmènt felicè pecché era nu' pò'' egoìst e volevà tenèrs chella squisìt verdùr sul ppe sé. Accussì Anansì ci pènsò su nu' pò'' ed escogìtò nu' pianò.

"Pèr favorè, entrà, Tartarugà. Sarà nu' onorè avertì comm ospitè staserà. Sieditì, chesta è a' sedià, toja e servitì."

Tartarùg èntrò e si sedettè, ma quann stavà ppe assaggiàr a' verdùr Anansì grìdò: "Tartarugà, nun saje ca' è maleducaziòn sedèrs a tavula cu e' manì sporchè?"

Tartarùg si guàrdò e' manì e vidè ca' eranò sporchè. Avevà gattonàt tuttò o' juorno e nun avevà avutò modò e' lavarselè. Quindì si àlzò e àndò o' fiumè a lavàrs e' piedì. Cammìnò, lentà comm tuttè e' tartarughè, ppe tutta a' stradà finò a casa e quann tornò Anansì avevà già iniziàt a mangiarè.

"Nòn volevò ca' chesta squisìt verdùr si raffreddassè, ppe cui teng dovutò iniziarè", ricette Anansì. "Ma ppe favorè, uniscìt adessò, Tartarugà".

Tartarùg si sedètt e' nuovò e presè nu' pò'' e' verdurà, ma Anansì grìdò e' nuovò.

"Tartarugà, nun aie sentìt cosà te teng ritt primà? È maleducaziòn sedèrs a tavula cu e' manì sporchè!"

Abbàssò o' sguàrd e vidè ca' e' manì si eranò sporcàt e' nuovò poìché e' avevà dovutè usarè ppe trascinàrs e tornare a casà. Quindi si avviò di nuovo verso il fiume per lavarsele. E chesta voltà, quann tornò indietrò, ebbè l''accortèzz e' camminàr sull''èrb ppe nun sporcàrl e' nuovò. Ma quann arrìvò a tavolà, Anansì avevà già terminàt tutta a' squisìt verdùr e nun ne restàv neànch nu' bocconè.

Tartarùg guàrdò Anansì ppe nu' istànt e poi dissè: "Graziè ppe avèr condivìs cu me o' toje cibò. Si nu' juorno capitì ra e' partì e' casa mià, ppe favorè, permettìm e' ricambiàr o' favorè". E poì, lentamentè, ùscì ra' puort e si ne àndò ppe a' sua stradà.

Passaròn e' iuorni e Anansì pensàv sempe e' cchiu' a' cenà ca' a' tartarùg e' avevà promessò. A' sua voglia e' magna' gratìs crescèv e, a' finè, nun riùscì cchiu' a contenerlà. Decisè nu' juorno e' incamminàrs e i' a cercàr a' casa e' Tartarugà.

Trovò Tartarùg 'ncoppa rivà e' nu' fiumè a piglià o' sol propeto versò l''orà e' cenà.

Tartarùg àlzò o' sguardò, o' vidè e dissè: "Ciaò Anansì, si venutò a cenarè cu mè?"

"Oh, sì sì!" ricette Anansì, ca' col passàr dei minutì avevà sempe cchiu' famè. Tartarùg si ne àndò a preparàr a' tavula ppe a' cenà int'a' sua casa sottacquà. Poi tornò a rivà e dissè: "La cenà è servìt e o' toje postò te aspettà. ppe favorè, seguìm Anansì".

E poi si immèrs e inizìò a magna' lentamentè.

Anansì si tùffò in acquà, ma nun riùscì a raggiungèr o' fondàl ro' fiumè. Cèrcò e' nuotàr versò o' bassò, ma era accussì leggèr ca' o' suo corpò risalìv ognì vota in superficiè.

Cèrcò e' immergèrs e e' nuotàr ncopp'o' dorsò. Provò a saltàr in corsà, ma nientè o' aiutàv a raggiungèr o' fondàl ro' fiumè.

Intànt a' tartarùg masticàv lentamènt a' cenà.

Anansì nun volevà rinunciàr a na' cenà gratìs e rìtornò a rivà pensànd a comm farè. A' finè ebbè un''ideà. Inizìò a raccoglièr sassì e pietrè e a mettèrl int'e' taschè ra' giaccà.

Còsì, quann èntrò in acquà, àffondò e riùscì a piglià o' suo postò a tavolà.

A' tavula era nu' banchètt e' cibò deliziosò. Anansì nun riuscìv a credèr a' quantìtà e' cibò squisìt ca' avevà nnanze aglì uocchi e nun potevà aspettàr oltrè.

Ma quann si accìns a da' o' primò bocconè, Tartarùg smisè e' magna' e dissè: "Nèl mie paesè, a' giaccà a tavula nun si indòss maì."

Anansì vidè infàtt ca' Tartarugà, prima e' sedersì, si era toltà a' giaccà. Anansì inizìò a toglièrs a' giaccà e, nun appenà a' sfìlò ra e' spallè, sàlì e' nuovò drittò in superficiè. Misè a' capa sottacquà e vidè Tartarugà, lì sottò, godendòs lentamènt chillu meravigliòs banchettò.


Text view